funktionsnedsättning – en nedsättning av psykisk eller fysisk förmåga hos en person.
funktionshinder – negativa konsekvenser och hinder som uppstår
i miljön kring en person på grund av funktionsnedsättning. Omfattar tre
delar: personens nedsatta funktioner, delaktigheten och miljön. En
person har alltså inte ett funktionshinder som något individuellt buret
utan ordet omfattar flera aspekter kring personen och miljön enligt WHO
och Socialstyrelsen.
funktionsförutsättningar – ett ord sprunget ur funktionshinder som också betecknar både person och miljö.
funktionsbegränsningar – precis som funktionsförutsättningar
är det ett ord som betecknar både person och miljö. Vilket ord man
väljer att använda beror på om man vill undersöka begränsningarna kring
en person eller om man vill betona och utveckla det som fungerar.
elever i behov av (särskilt) stöd – betonar att eleven är i en situation som påkallar stöd. Jfr elever med behov av stöd nedan.
kritiska situationer – situationer i undervisningen som kan
innebära funktionshinder för elever eller skapa oförmåga för elever som
upplever överkrav. Självständigt arbete är ett typiskt exempel på en
kritisk situation. Se även
Risk för F?
lärarstöd – det stöd som alla lärare är till för under
lektionerna för att ge “vägledning och stimulans” enligt skollagen.
Skolinspektionen (bland många andra) har visat i rapporten
Från huvudmannen till klassrummet
att detta ofta brister och att elever lämnas ensamma att själva lista
ut hur de ska arbeta. Lärarstöd kan alltså vara en förebyggande insats
för att undvika kritiska situationer och i förlängningen behov av stöd i
större omfattning.
kognitiv förmåga – Förmåga att minnas, dra slutsatser, använda
språk, göra matematiska beräkningar, se relationer, upptäcka likheter
och skillnader osv. Sammanfattas i många fall på engelska med termen
conceptual skills. (Källa Psykologisk uppslagsbok, Natur & Kultur)
kognitiva funktioner– används om processer som består i att uppfatta, bearbeta, lagra eller återge information.
icke-kognitiva förmågor – faktorer som självdisciplin, attityder, självbild, samarbetsförmåga, m.m.
exekutiva funktioner – chefen i hjärnan, de funktioner som gör
att man klarar av att planera, genomföra och avsluta arbeten. Förmågan
att koncentrera sig och rikta uppmärksamheten hör hit. Denna
hjärnfunktion är inte färdig förrän i 25-årsåldern.
lärmiljö – allt det som påverkar lärandet i skolan för elever.
Allt från lärarens kunskapssyn till placering av bord och stolar,
undervisningen, klassrumsklimatet samt skolans värdegrund för att ta
några exempel. Hemmiljön kan påverka eleven men skolan kan inte påverka
hemmiljön, därför ska den inte vara med i utredning kring vad som kan
förändras i lärmiljön.
individ- grupp- skolnivå – vid svårigheter ska pedagogisk
personal titta på alla tre nivåer för att kunna göra en riktig analys av
svårigheter för en eller flera elever. Tre delar av lärandemiljön.
utredning – en analys av orsaker till svårigheter för en eller
flera elever. Utredningen görs genom att ställa frågor till elev och
andra berörda kring eleven och genom att undersöka kritiska situationer i
undervisningen, begränsningar, hinder, förutsättningar i syfte att
undanröja hinder och bygga på styrkor och möjligheter. Ibland kan även
andra utredningar behövas för att komplettera analysen, till exempel
logopedisk eller psykiatrisk/medicinsk utredning som då blir en del av
skolans utredning och analys.
ledning, stimulans – enligt skollagen det som varje elev har rätt till och som varje lärare är skyldig att ge inom ramen för undervisningen.
anpassning – ledarskapet i klassrummet behöver vara
situationsanpassat. Anpassningar är det som normalt ingår i varje
undervisningssituation för att möta eleverna.
extra anpassning – till exempel talböcker, placering i
klassrummet, hjälp med struktur eller planering, extra tydliga
instruktioner, andra examinationsformer för att möta behov hos vissa
elever. Extra anpassningar går alltid att organisera inom ramen för
undervisningen. De ska dokumenteras i elevens IUP på grundskolan (ej
gymnasiet) men behöver inte utredas eller dokumenteras som något
åtgärdsprogram. Gränsen mellan vanliga och extra anpassningar är
flytande och min förhoppning är att vi i framtiden inte behöver göra
skillnad utan endast prata situationsanpassat ledarskap.
särskilt stöd – extra anpassningar hjälper inte och
utredningen visar att eleven är i behov av stöd som inte går att
organisera inom ramen för undervisningen, till exempel assistent eller
mindre undervisningsgrupp. Observera att anpassningar och extra
anpassningar ska prövas och utredas innan det kan bli tal om särskilt
stöd. I vissa fall kan man utgå från att särskit stöd behövs från
början. Mindre undervisningsgrupp ska undvikas enligt lag eftersom
forskning visar att det inte ger den effekt som eftersträvas utan kan få
långtgående negativa konsekvenser för eleven.
pedagogiskt stöd – om du talar om till exempel verktyg,
digitala eller analoga, är detta ord användbart eftersom det betecknar
hur lärmiljön kan stödjas.