Thursday, June 15, 2023

AI tools

Speech:

https://beta.elevenlabs.io/

Synthasia

 

Visual art:

Midjourney

 

Tools for text:

OpenAI (ChatGDP)  


Wednesday, June 29, 2016

Inclusive phrasebook (in Swedish)

Specialpedagogen advices on which words to use:

funktionsnedsättning – en nedsättning av psykisk eller fysisk förmåga hos en person.
funktionshinder – negativa konsekvenser och hinder som uppstår i miljön kring en person på grund av funktionsnedsättning. Omfattar tre delar: personens nedsatta funktioner, delaktigheten och miljön. En person har alltså inte ett funktionshinder som något individuellt buret utan ordet omfattar flera aspekter kring personen och miljön enligt WHO och Socialstyrelsen.
funktionsförutsättningar – ett ord sprunget ur funktionshinder som också betecknar både person och miljö.
funktionsbegränsningar – precis som funktionsförutsättningar är det ett ord som betecknar både person och miljö. Vilket ord man väljer att använda beror på om man vill undersöka begränsningarna kring en person eller om man vill betona och utveckla det som fungerar.
elever i behov av (särskilt) stöd – betonar att eleven är i en situation som påkallar stöd. Jfr elever med behov av stöd nedan.
kritiska situationer – situationer i undervisningen som kan innebära funktionshinder för elever eller skapa oförmåga för elever som upplever överkrav. Självständigt arbete är ett typiskt exempel på en kritisk situation. Se även Risk för F?
lärarstöd – det stöd som alla lärare är till för under lektionerna för att ge “vägledning och stimulans” enligt skollagen. Skolinspektionen (bland många andra) har visat i rapporten Från huvudmannen till klassrummet att detta ofta brister och att elever lämnas ensamma att själva lista ut hur de ska arbeta. Lärarstöd kan alltså vara en förebyggande insats för att undvika kritiska situationer och i förlängningen behov av stöd i större omfattning.
kognitiv förmåga – Förmåga att minnas, dra slutsatser, använda språk, göra matematiska beräkningar, se relationer, upptäcka likheter och skillnader osv. Sammanfattas i många fall på engelska med termen conceptual skills.  (Källa Psykologisk uppslagsbok, Natur & Kultur)
kognitiva funktioner– används om processer som består i att uppfatta, bearbeta, lagra eller återge information.
icke-kognitiva förmågor –  faktorer som självdisciplin, attityder, självbild, samarbetsförmåga, m.m.
exekutiva funktioner – chefen i hjärnan, de funktioner som gör att man klarar av att planera, genomföra och avsluta arbeten. Förmågan att koncentrera sig och rikta uppmärksamheten hör hit. Denna hjärnfunktion är inte färdig förrän i 25-årsåldern.
lärmiljö – allt det som påverkar lärandet i skolan för elever. Allt från lärarens kunskapssyn till placering av bord och stolar, undervisningen, klassrumsklimatet samt skolans värdegrund för att ta några exempel. Hemmiljön kan påverka eleven men skolan kan inte påverka hemmiljön, därför ska den inte vara med i utredning kring vad som kan förändras i lärmiljön.
individ- grupp- skolnivå – vid svårigheter ska pedagogisk personal titta på alla tre nivåer för att kunna göra en riktig analys av svårigheter för en eller flera elever. Tre delar av lärandemiljön.
utredning – en analys av orsaker till svårigheter för en eller flera elever. Utredningen görs genom att ställa frågor till elev och andra berörda kring eleven och genom att undersöka kritiska situationer i undervisningen, begränsningar, hinder, förutsättningar i syfte att undanröja hinder och bygga på styrkor och möjligheter. Ibland kan även andra utredningar behövas för att komplettera analysen, till exempel logopedisk eller psykiatrisk/medicinsk utredning som då blir en del av skolans utredning och analys.
ledning, stimulans – enligt skollagen det som varje elev har rätt till och som varje lärare är skyldig att ge inom ramen för undervisningen.
anpassning – ledarskapet i klassrummet behöver vara situationsanpassat. Anpassningar är det som normalt ingår i varje undervisningssituation för att möta eleverna.
extra anpassning – till exempel talböcker, placering i klassrummet, hjälp med struktur eller planering, extra tydliga instruktioner, andra examinationsformer för att möta behov hos vissa elever. Extra anpassningar går alltid att organisera inom ramen för undervisningen. De ska dokumenteras i elevens IUP på grundskolan (ej gymnasiet) men behöver inte utredas eller dokumenteras som något åtgärdsprogram. Gränsen mellan vanliga och extra anpassningar är flytande och min förhoppning är att vi i framtiden inte behöver göra skillnad utan endast prata situationsanpassat ledarskap.
särskilt stöd – extra anpassningar hjälper inte och utredningen visar att eleven är i behov av stöd som inte går att organisera inom ramen för undervisningen, till exempel assistent eller mindre undervisningsgrupp. Observera att anpassningar och extra anpassningar ska prövas och utredas innan det kan bli tal om särskilt stöd. I vissa fall kan man utgå från att särskit stöd behövs från början. Mindre undervisningsgrupp ska undvikas enligt lag eftersom forskning visar att det inte ger den effekt som eftersträvas utan kan få långtgående negativa konsekvenser för eleven.
pedagogiskt stöd – om du talar om till exempel verktyg, digitala eller analoga, är detta ord användbart eftersom det betecknar hur lärmiljön kan stödjas.

Thursday, June 16, 2016

The cost of accessibility

Web accessibility knowledge is great, but I am really annoyed that this type of knowledge is not free. To me this, and research should be open access!
Othewise, we slow down the process of making people learn these very important things... that is an everyday struggle for many people that are excluded from services.

I can understand that a certificate can cost something.
But not the knowledge. It should be easy accessible.

--------

IAAP June Webinar:
Designing a Better User Experience

IAAP’s upcoming webinar on Thursday, June 30 will give you a clear understanding of design principles or techniques that can help overcome limitations in technical requirements and techniques for gaining input from real users to vet your design and implementation. Read on to learn more about our upcoming June webinar and secure your registration.

Designing a Better User Experience

Date: Thursday, June 30, 2016
Time: 11:00 a.m. - 12:30 p.m. Eastern (UTC – 4 hours)
Speakers: Mary Jo Mueller, Accessibility Standards Program Manager, IBM and Bo Campbell, Accessibility Consultant Designer, IBM Research
Target Audience: Designers, developers
Fees: Member*: $59; Non-Member: $119
All IAAP members can now purchase a live webinar package for a low one time fee. Learn more about pricing information and how to register. Join IAAP today to receive the member rate!


Friday, October 2, 2015

Robots for sex

"Dr Richardson, a robot ethicist at De Montfort University in Leicester, wants to raise awareness of the issue and persuade those developing sex robots to rethink how their technology is used.
"Sex robots seem to be a growing focus in the robotics industry and the models that they draw on - how they will look, what roles they would play - are very disturbing indeed," she told the BBC.
She believes that they reinforce traditional stereotypes of women and the view that a relationship need be nothing more than physical."


Article in Washinton Post

Friday, May 29, 2015

Microinteraction

http://microinteractions.com/what-is-a-microinteraction/